Fiska kräftor gör man oftast i augusti, precis innan kräftorna skall leka. Det är en gammal svensk tradition och fisket sker vanligtvis nattetid.
När man fiskar kräftor använder man en mjärde, en typ av bur, som agnas med ett bete. Betet är vanligtvis någon sorts fisk, som mört, men det går också att agna med tillexempel havregryn. Den vanligaste typen av mjärde man använder ser ut som en cylinder med öppningar (ser ut som en tratt) på kortsidorna där kräftorna kan krypa in. Det finns även andra typer av mjärdar tillexempel med öppning i toppen av buren, vissa av dessa har det dock visat sig att kräftorna kan ta sig ur.
Mjärdarna läggs ut antingen med hjälp av en båt eller genom att kastas från land. I mjärden knyts ett snöre som man sen använder för att få upp buren. Om mjärden läggs i från en båt knyter man fast snöret i en frigolitbit eller liknande så man senare enkelt kan hitta buren igen. Om buren läggs i från land kan man knyta fast snöret i en sten eller träd. Var noga med att kontrollera att snöret är helt och kommer hålla då buren skall tas upp!
När man tar upp buren och skall ta ur kräftorna är det viktigt att de hanteras korrekt. Kräftan har dels klor som kan nypas riktigt rejält men också på de vanliga benen finns små klor som kan nypas. För att på ett säkert sätt hantera kräftan tar man tag över ryggskölden på den (vanligtvis med tumme och pekfinger). Sen lägger man de infångade kräftorna i en hink. I vissa vatten finns det minimimått på kräftorna, rent praktiskt är det heller ingen ide att ta upp de minsta kräftorna då det inte blir mycket mat av dessa.
Innan man kokar kräftorna skall man försöka förvara dom utan tillgång till mat i ungefär 24 timmar. Detta gör man för att de ska kunna tömma tarmen. Kräftorna kokas sen i kokande vatten, se till så att vattnet verkligen kokar när kräftorna läggs i så att de inte plågas mer än absolut nödvändigt. Det är också nu kräftorna får sin härliga färg. Kokta kräftor kan enkelt frysas ned i sitt spad och tas fram då det är dags för kräftkalas.